Hur gör man när man relinar? Och håller det verkligen samma kvalitet som vid ett stambyte? Vi frågade Louise Andersson, Reliningstekniker på Re-new som vet allt om relining!

Vad är skillnaden mellan relining och stambyte?

Relining och stambyte är på sätt och vis samma ingrepp du gör i röret, men vid relining gjuter du det nya röret i det gamla i stället för att ersätta det med ett nytt. När man relininar har de boende möjlighet att bo kvar, de drabbas inte på samma sätt som vid ett stambyte. Och ur en miljöaspekt är relining också lite bättre. Kostnaden blir dessutom lägre, vid ett stambyte måste också hela badrummet rivas ut vilket innebär extra kostnader. När det gäller hållfasthet är det ingen skillnad på gjutjärnsrörsbyte och relining, båda håller ca 40–50 år.

Hur går det till när man relinar ett rör?

Oavsett om det är en stående stammar eller bottenplatta, så börjar du med att koppla ifrån så att du inte har ett aktivt avlopp. Därefter rensar du med en wire och en kedja så att hela röret är runt och fint. Vi börjar alltid med att rensa och inspektera stammen innan vi relinar, man skjuter aldrig en stam som man inte vet hur den ser ut. Sedan vränger man ut det vi kallar en strumpa. Den har ett plasthölje – en coating – på utsidan som gör att det blir helt tät. På insidan finns ett foder gjort av filt eller något annan typ av material som lägger sig mot röret på insidan. Fodret impregnerar man med epoxy och ser till att det tränger in i strumpan ordentligt. Sedan matar man in fodret i en extruder, eller kulan som vi kallar den. Strumpan fästs i en tätande krage, en så kallad stos. Därefter blåser man in luft i kulan under högt tryck vilket gör att hela fodret trycks ut i röret, man vränger så att säga ut strumpan så att fodret pressas mot rörets insida. Det blir som att du gjuter ett nytt plaströr inuti det gamla betong- eller gjutjärnsröret som ligger i plattan eller i stående stam. I stället för att behöva plocka bort allting så använder vi de gamla stammarna som skal för att gjuta ett nytt plaströr.

Hur långa rör kan man relina?

Det beror lite på storleken på kulan. De kulor vi normalt har ute på projekten är en 500 eller 700 kula och en 700 kula klarar ca 38 meter. Men vi har skjutit upp till ett 72 meters foder. Är det väldigt höga hus kanske man behöver skjuta både uppifrån och nerifrån för att överlappa. Det beror lite på hur det ser ut och hur man kommer till. Det är inte alla ställen där man kommer till, till exempel om vinden är ombyggd till lägenheter. Men oftast är det 20–30 meter vi skjuter. I stående stam har du också grenstickan som går in till köket eller badrummet. När man skjutit fodret i stammen så går man in via alla sticken och gör en håltagning för att sedan kunna sätta en grenförstärkare som överlappar ca 10 cm över hålet. Det är så långt vi på foder gör. Sedan kommer vårt spray-lag och sprayar de små ledningarna i kök och badrum fram till kranen. Det är en annan reliningsteknik som används där. Det går att även fodra de små rören men kvalitetsmässigt är det ingen skillnad.

Vad är det för lim som används?

Det finns lite olika typer av epoxy, vi har valt att jobba med två olika typer. Det är inga kvalitetsskillnader men de har lite olika egenskaper. En härdar på 1–2 timmar utan att man tillför någon värme men är lite segare i konsistensen. Den andra är lite lösare, lättare att måtta upp med, men den härdar på 6 timmar utan värmetillförsel så då tar det ju längre tid. Samtidigt beror det på vad man ska göra. Ska man skjuta ett långt rör vill man inte använda en snabbhärdare. Medan små skott funkar bra med en sådan, för då går det undan.