Ett annat ord för relining är stamrenovering. Att renovera innebär i grunden att man inte river och bygger nytt. Det låter ju klimatsmart, men är det verkligen det? Och hur står sig relining jämfört med stambyte? Vi har nystat i saken!

Relining bättre i 14 av 18 kategorier när det gäller miljöpåverkan

I en rapport gjord vid KTH i Stockholm¹ studerades miljö och klimatpåverkan vid ett stambyte jämfört med relining i arton olika kategorier. Den jämförande livscykelbedömningen belyste tre huvudalternativ för renovering av avloppsrör; rörbyte, relining med rörfoder (strumpmetoden, CIPP-lining) som även kallas sliplining och renovering icke-bärande plastbeläggningar. Fastigheten som studerades var ett sex våningar högt punkthus byggt 1960 med 29 lägenheter. De redovisade resultaten av miljöpåverkan visade att relining med rörfoder hade fördelar framför rörbyte i 14 av de 18 undersökta kategorierna.

När det gällde de kategorier där påverkningarna var förhållandevis stora hade renoveringsmetoden rörbyte större påverkan än relining med rörfoder. Påverkningarna av rörbyte var främst relaterade till nya klinkerplattor, EPS-cement, avjämningsmassor och materialet för tätskikt, och även den el som behövs för att torka byggnaden. Relining med rörfoder visade högre påverkan än rörbyte i fyra kategorier. Denna påverkan orsakades till stor del av användningen av förbrukningsmaterial som handskar och bomullstrasor.

Upp till 683 procent högre koldioxidutsläpp vid stambyte

I en annan rapport gjord vid KTH² analyserade och kvantifierade man hur energianvändning, koldioxidekvivalenta utsläpp och materialåtgång skiljde sig åt mellan stambyte och relining. I rapporten bröt man ned metoderna i tre delsystem: materialframställning, transporter och utförandeprocess och baserade analysen på̊ ett fiktivt badrum som bedömdes vara representativt för svenska hushåll.

Studien utgick från två̊ olika modeller. Den första betraktade relining och stambyte som två̊ isolerade händelser. Ett stambyte medför dock ofta en badrumsrenovering vars behov sällan sammanfaller med behovet av rörbyte. Den andra modellen tog därför hänsyn till detta och analyserade hur ett stambyte kan belastas beroende på̊ hur stor andel av badrummets tekniska livslängd som går förlorad. I studien behandlas de två̊ vanligaste rörmaterialen, gjutjärn och PVC.

Resultaten visade att ett stambyte exklusive badrumsrenovering innebar 85 procent högre energianvändning och 192 procent mer koldioxidekvivalenta utsläpp jämfört med relining om gjutjärnsrör byts ut. Motsvarande resultat för PVC-rör var 61 respektive 142 procent. När de tog hänsyn till badrumsrenovering blev motsvarande resultat upp till 468 procent mer energianvändning och 683 procent högre koldioxidekvivalenta utsläpp.

De två̊ huvudsakliga slutsatserna var att relining innebär mindre miljöpåverkan jämfört med ett stambyte och det framför allt är materialframställningen som orsakar miljöbelastningen för båda metoderna.

Re-new och miljön

Relining är med andra ord ett betydligt mer klimatsmart val än stambyte. Men då krävs det också att man väljer ett reliningföretag som har fokus på miljön. Re-new är medlemmar i BRiF – Branschföreningen Relining i Fastigheter vilket innebär att vi ingår i kvalitetsprogrammet BRiF 3Q. Det omfattar en årlig kontroll som utförs av RISE som bland annat säkerställer att vi använder certifierade material och har rutiner för hantering av avfall och materialåtervinning.

Men vår ambition är att ställa betydligt högre krav än så på oss själva.  Vi har därför gått in i ett projekt för att implementera ett ISO-certifierat ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö. Att få in en ännu tydligare systematik i vår verksamhet är en förutsättning för att vi ska kunna växla upp vårt miljöarbete.

1. Berglund, D et al ”Relining eller rörbyte – En jämförelse med LCA”, Rapport 2018:1, KTH, Nationellt Renoveringscentrum, Formas/SIRen
2. Wall, Daniel, Nilsen, Samuel, ”Analys av energieffektivitet vid renovering av fastigheter”, Kandidatexamensarbete, KTH – Skolan för Industriell Teknik och Management