Re-new’s Micke Widell är auktoriserad rörinspektör via STVF på T25 och P93-filmning. Av sina kollegor anses han dessutom vara Sveriges bästa rörinspektör. Själv vet han inte om han kan skriva under på det, men han vet vad som krävs för att genomföra en bra spolning och rörinspektion: ”Det handlar om att våga ta sig tiden att vara noggrann.”

Hur ser ett vanligt inspektionsuppdrag ut?

Ofta handlar det om att vi åker ut och spolar för att någon har hört av sig och har problem. Jag kollar skicket på ledningarna och ser om det verkar vara stopp någonstans. Sedan filmar jag för att se om jag kan hitta några defekter. Är det gamla gjutjärnsrör kan det handla om att det blivit mycket påbyggnad eller att de rostat. Plaströr kan ha andra defekter som inbuktningar. Men det är inte alltid så lätt att se, små sprickor kan vara svåra att upptäcka. Dessutom kan de döljas av påbyggnaden och då behöver man i vissa fall fräsa bort den för att hitta dem.

Vad behöver man tänka på?

Det gäller att vara noggrann och inte ge upp för lätt, det kan det ta tid att hitta var felet eller skadan är. Ibland krävs försiktighet, när det är många böjar längs vägen i ett rör går det trögt och då kan kameran skadas när man försöker få igenom den och den fastnar. I ett projekt jag jobbade med spolade vi ett rör från vindsvåningen och sex våningar ner. Röret ”s:ade” och hade en avvikelse på varje våningsplan men det var inga problem att fira ner kameran. Men när den skulle upp fastnade den och vi fick ta loss röret i källaren för att få ut den.

Hur går själva inspektionen till?

Den normala gången är att man först spolar och tar bort fett i de stående rören. Stående rör brukar jag köra uppifrån, jag skickar ner spolmunstycket och spolar på vägen upp för att undvika att beläggningarna faller neråt och skapar stopp. Bottenavloppen spolas motströms medan man kan spola medströms när man vill släppa ett stopp. De horisontella rören spolas för att få bort sediment. En utmaning är att hitta punkter att spola från. När spolningen är klar filmar man. Kameran är gjord för att puttas in i röret och har ett svängbart huvud och en ledljusring så att man kan se defekter, men också mäta dimensioner och deformationer. Den har mycket bra upplösning så att man ser röret tydligt. Det är inte mycket man missar. Allt spelas in under inspektionen och man får ut protokollet direkt så det blir inte så mycket efterarbete.

Vilka defekter är svårast att hitta?

Att se sprickor och små hål är ofta svårt. Därför är det viktigt att även inspektera rören utifrån. Om man ser ett rör i källaren med synlig stam som har genomblödningar där det rostat igenom kan man misstänka att det finns små hål. Har det hänt på ett ställe är risken stor att det även finns på andra ställen. Åldern på rören kan också ha viss betydelse, men det som avgör är kvaliteten. 30 år gamla gjutjärnsrör kan vara helt förstörda medan rör som är 50 år gamla kan vara i perfekt skick. Det handlar om vilken kvalitet det var på materialet när de tillverkades. Men vad man hällt ner genom rören under åren har också betydelse. Har det funnits flitiga användare av kaustiksoda märks det tydligt på hur anfrätta rören är.

Vad är bra att tänka på vid en inspektion?

Det viktiga att tänka på är vad inspektionen har för syfte, vad är det man vill få ut av den. Är det för att få veta skicket på rören eller driftsfunktionen? Eller är det en inspektion av ett relinat rör eller en nyanläggning? Det är också viktigt att planera projektet så att man hinner genomföra inspektionen på ett noggrant sätt. Tiden varierar mycket utifrån vilka förutsättningarna är, så det kan vara svårt. Därför börjar jag ofta med att helt enkelt åka ut och titta för att kunna göra en uppskattning.